Uppsatsen undersöker vilka strategier som använts för att överföra egennamn, institutionella termer och Kulturspecifika termer till arabiska i översättningen av Migrationsverkets informationsmaterial. De val av översättningsstrategier som gjorts utvärderas utifrån ideal om myndighetstexters begriplighet. Medan texterna överlag tycks vara skrivna på ett tydligt och förklarande sätt så finns det en onödig inkonsekvens i hur termer överförs, vilket kan skapa förvirring hos läsaren. Uppsatsen diskuterar vilka val av översättningsstrategier som kan vara rimliga i olika situationer..

Tidigare forskning har visat att det finns kulturskillnader i det självbiografiska minnets uppbyggnad och att byte av socio-kulturell kontext kan påverka det självbiografiska minnet. Självbiografisk minnesspecificitet har dock inte tidigare studerats i ett kulturellt perspektiv. I denna studie jämfördes självbiografisk minnesspecificitet hos 19 iranier som migrerat till Sverige och 19 iranier i Iran. En variant av Autobiographical Memory Test användes, där hälften av ledorden var relaterade till iransk kultur och hälften var mer allmänna. Hälften av orden i vardera kategorin var positiva och hälften negativa.

Den här uppsatsen utgår från en svensk översättning av ett avsnitt ur Steven Pinkersbok The language instinct: the new science of language and mind (1994), samt enanalys av några av de problem som påträffades i översättningsarbetet. De problemområden som analyseras berör översättningen av de språkliga exempel, kulturspecifika företeelser och det personliga bildspråk som förekommer i källtexten. Analysen visar att många av källtextens språkexempel måste behållas på engelska för att argumentationen och budskapet ska bli tydligt även för en svenskspråkig läsare.Även i översättningen av de kulturspecifika företeelserna och det personliga bildspråketbehöver textens engelskspråkiga ursprung göras tydligt för att inte budskapet,argumentationen och den personliga prägeln ska gå förlorad. Däremot behövs imånga fall tydliggörande pragmatiska tillägg göras för den svenskspråkiga läsaren..

Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna.Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt.

Utgångspunkten för den här uppsatsen är en egen översättning av den amerikanskaförfattaren Amy Hempels novell In the Cemetery Where Al Jolson Is Buried. Denförsta delen av uppsatsen utgörs av själva översättningen, tillsammans med enrelativt omfattande notapparat, där översättningssvårigheter av olika slag tas upp ochkortfattat diskuteras. Den andra delen av uppsatsen utgörs av en analys av enspecifik kategori av svårigheter som uppkommit vid översättningsarbetet, nämligende som har att göra med kulturskillnader.Dessa kulturspecifika översättningssvårigheter kan till exempel vara namn påpersoner eller platser som nämns i novellen, och som kan antas vara välkända inomen amerikansk kontext men som inte är det för svenska läsare.En översättare som stöter på den här typen av svårigheter måste ta hänsyn till enrad olika problem, vilka kan vara av semantisk, stilistisk och pragmatisk natur. Islutändan måste han eller hon också finna en översättningsstrategi som tar alla dessaproblem i beaktande. I uppsatsens analysdel undersöks vilka ställningstaganden somligger bakom olika översättningsval och vilka strategier som finns för att lösakulturspecifika översättningssvårigheter..

Denna uppsats består av en översättning av Abe K?b?s korta novell Den magiska kritan (???????) från japanska till svenska och en översättningskommentar som främst fokuserar på tre olika kategorier ord eller uttryck som kan vara problematiska vid översättning från japanska. Dessa kategorier är kulturspecifika referenser, onomatopoetiska ord och västerländska lånord.Eftersom Abe K?b? är en prisbelönt och internationellt erkänd författare och de rådande översättningsnormerna stipulerar att sådana författare bör översättas källtroget har jag valt att försöka arbeta utifrån en adekvansinriktad (källtrogen) översättningsstrategi. Detta innebär bland annat att jag i möjligaste mån försökt överföra författarens stil och hålla mig så nära källtextens betydelse som möjligt utan att måltextens språkbruk blir onaturligt. .

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken.

Den här uppsatsen behandlar några av de översättningsproblem som uppkommer vid överföringen av kultur och dialekt. Det material som ligger till grund för undersökningen är Andrea Camilleris "La forma dell'acqua", den svenska översättningen "Vattnets form" och den engelskspråkiga översättningen "The Shape of Water. Böckerna utgör en del i kriminalromanserien om kommissarie Montalbano och utspelar sig på Sicilien. Utgångspunkten för analysen har varit de kutlurspecifika begrepp och dialektala markörer som kan associeras till Camilleris författarskap. Camilleri är unik i sitt språkbruk då han blandar olika dialekter och varieteter med standardspråk; en språkvariation som enligt många har legat till grund för hans stora framgång framförallt i Italien.

Detta examensarbete består av utvalda delar av en översättning av en hemsida tillhörande Kambodjamäklarna samt en analys av de delar av översättningen som varit problematiska i arbetet. I analysdelen presenterar jag först källtexten i form av en källtextanalys, sedan följer en djupanalys av hur jag har överfört juridiska termer som kanske har en annan eller något annorlunda betydelse på källspråket än vad den har på målspråket. Målet med översättningen var att källtextens samtliga delar skulle anpassas till den nya svenska mottagargruppen. För att detta skulle uppnås krävdes det att jag använde mig av dels en målspråksorienterad översättningsstrategi, dels en källspråksorienterad översättningsstrategi. Resultatet av analysen visar att det för flertalet av de undersökta termerna krävs en förklaring för att klargöra att det föreligger en viss begreppsskillnad mellan källspråkets och målspråkets termer..

Föreliggande uppsats utgår från en egen översättning av en fransk pjäs: La viedevant soi av Xavier Jaillard. Syftet har varit att undersöka vad som händer med ordoch uttryck från en kulturspecifik miljö, när de översätts till en annan.Min tes har varit att översättning av kulturspecifika drag alltid involverar någonform av kulturell anpassning, inte minst därför att det teatrala polysystemet och konventioneri målspråkskulturen kräver det för att acceptera översättningen.Teoretisk grund för analysen har utgjorts av dels Ittamar Even-Zohars ochGideon Tourys systemteorier, dels av André Lefeveres teorier om manipulation, omskrivningoch kulturell anpassning som suddar ut gränsen mellan det främmande ochdet bekanta. Polysystemteorier, normer och konventioner, kulturella och socioekonomiskafaktorer, inte lingvistiska överväganden avgör valet av pjäs som skall översättasliksom hur denna översättning skall värderas, uppskattas och belönas.Jag har undersökt ett drygt åttiotal ord och uttryck från skilda områden som representerardet kulturspecifika: språk ? geografi ? kultur ? religion ? historia ochsamhälle, och kan konstatera att ganska precis 1/3 av dessa har på ett eller annat sättvarit föremål för kulturell anpassning till målspråkskonventionerna..

Bakgrund: Med ökad migration ställs nya krav på hälso- och sjukvården att utveckla en sjukvård som möter behoven hos människor från andra kulturer. Detta innebär att sjuksköterskan behöver utforma vården efter patientens individuella och kulturspecifika behov. Att kunna kommunicera utan hinder är en förutsättning för att kunna ge och få god omvårdnad.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa erfarenheter av att använda sig av och kommunicera med hjälp av tolk ur ett sjuksköterskeperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analysen identifierades fyra teman: Tolken som en bro över språkbarriären, Begränsningar i samtalet, Bristande organisation och Kulturkompetens. Resultat: Flertalet sjuksköterskor erfor att tolkens kompetens och trovärdighet var avgörande för kvaliteten på vårdsamtalet.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

 Uppsatsen analyserar klimatterminologin på Naturvårdsverkets webbplats under vårvintern 2009. Fokus ligger på termerna miljö, klimat, klimatbelastning och klimatpåverkan. Syftet är att se om terminologin är enhetlig för om den är enhetlig, så når man lättare ut med sitt budskap. Genom att sålla ut klimattermerna från Naturvårdsverkets webbplats har begreppen fastställts och terminologin analyserats med hjälp av fackexperter och terminologisk metod. Nybildning av klimattermer innebär ofta sammansättningar med ordet klimat. Vissa termer används konsekvent medan andra förklaras på olika sätt i en och samma text. Klimat är en term som är tydligt och klart definierad och används konsekvent i texten.

Problem: Vilka faktorer är avgörande för kulturföretagarens förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med överlevnad som företagare?Syfte: Det övergripandet syftet med denna uppsats är att analyser och utvärdera kulturföretagares marknadsstrategier med avseende på deras förutsättningar att förena konstnärligt skapande med överlevnad. Studiens underliggande syfte består i att analysera och utvärdera kulturspecifika starthus och deras inverkan på kulturföretagares marknadsstrategier.Metod: Studien utgår från en hermeneutisk, kvalitativ och deduktiv forskningsansats. Studien använder sig av metodtriangulering och empiri samlas in med hjälp av surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har hållits med sex stycken kulturföretagare, där hälften startats upp via kulturspecifika starthus och hälften startats upp på egen hand.Teorier: Studien använder sig av följande teorier; involveringsteorin, Värdekedja/Värdestjärna samt Industriella nätverk.

 I den här uppsatsen undersöks hur olika islamistiska rörelser framställs i svensk press och vilken mediebild som skapas kring fenomenet islamism. De teoretiska utgångspunkterna är gestaltningsteorin och postkoloniala teorier om orientalism och eurocentrism. De används för att se vilka föreställningar som ligger bakom mediebilden. Den metod som används är kvalitativ textanalys i syfte att finna strukturer och mönster i texterna.De islamistiska rörelserna i denna undersökning förekommer stundtals i samband med nyhetsrapportering om terrorism. De skildras även någon gång som motpoler.